tisdag 11 oktober 2011

J. Francis Sarr

För nio månader sen gifte vi oss. Om nio år hoppas jag att vi sitter tillsammans som en stor familj och har det bättre än någonsin. När vi är nittio år (om vi lyckas bli så gamla) hoppas jag att vi är ett jäkligt lyckligt, rynkigt, sammansvetsat par som kan titta tillbaka på ett händelserikt liv fullt av kärlek.

Jag älskar dig, nu och för alltid #JFK

söndag 9 oktober 2011

Pappa Peter

Pappa ligger på Intensiven sen i onsdags efter en jobbig operation. Han tittar på mig men ändå inte när jag kommer och hälsar på, pratar sluddrigt om Småland, undrar om han ligger på en vind? Och varför ligger han som en jävla planka?, undrar han mycket upprörd men svag och plågsamt medveten om åtminstone det. Personalen kommer in titt som tätt, med smärtlindrande som skjuts in direkt i halsen, direkt ut i blodet. Med en tuss doppad i vatten för att fukta munnen. Hans läppar är torra som fnöske. Jag tittar på min pappa. Vi som har haft så mycket problem, många år var jag utan en närvarande pappa, men vi fick tillbaka vår relation för nästan två år sen. Eller vi tog tillbaka den kan man säga. Tänk om vi fortfarande inte hade pratat. Då hade jag inte vetat att han låg här på sjukhuset. Jag håller hans hand som är kall men för mig ändå varm för det var den alltid när jag var liten och vi gick på Folkkungagatan och han korsade gatan där det inte fanns något övergångsställe och bilisterna blev sura. Men jag var inte rädd för min pappa var en superman med jättestora händer som ingen bil i världen kunde köra på. Och hade dom gjort det hade bilen studsat iväg och min pappa stått kvar, borstat av sig och gått vidare. 

lördag 9 oktober 2010

Femtiotalsfint

Tack Lena!
Jag blev sjukt glad för den här "första året"-boken som jag fick av mammas kusin. Den är i original från 50-talet och i perfekt skick. Okej, den är tryckt 1960 ser jag nu men sak samma. På första sidan ska man klistra in en bild på sitt barn och det står "Den här trevliga ungen är jag, min Mammas och Pappas stolthet" Allting är skrivet med en sån ton. Så underbart. Eftersom Malla blivit överöst med presenter tänkte jag spara den här boken till det syskon som förhoppningsvis skall komma i framtiden, så att den ungen också får känna sig speciell, hehe. Mallis har dessutom redan en "första året" bok som jag köpte till honom på åhléns. 

3 månader

Igår blev Malla 3 månader och dagen till ära fick han en spruta instucken i varsitt ben på BVC. Första gången han känner smärta utifrån, han har ju bara haft ont i magen och sånt tidigare. Mamma led lite när han höll i mina händer, spärrade upp ögonen och gallskrek när sticket kom. Men nu är han vaccinerad mot stelkramp, kikhosta osv. Nästa vaccination blir vid 5 månader och sen 1 år, men eftersom vi åker till Gambia i vinter ska jag även gå till en vaccinationscentral på måndag och undersöka vad han mer behöver. Alla jag pratat med säger olika, så känner mig lite förvirrad.

Mallas pass är klart. Han ser ut som en liten häktad bebis på kortet, hehe. Min lilla ängel har ett eget pass, så gulligt. Längst ner till höger står det "NOT ABLE TO SIGN". Bobo.

Fast för bebisfylla?

torsdag 7 oktober 2010

Mot UK!

Sitter vid köksbordet efter att ha sovit en underbar "nap" med Malla. Sen jag fick honom är sömn som en burk rysk kaviar, sällsynt men ack så god! Jag till och med dreglar och snarkar, som jag aldrig gjort. Kul. Jag trodde inte på Jacob när han sa att jag börjat snarka. Han spelade in mig med sin mobil. Jag kontrade inte med något efter det.

Jag har blivit en mamma med allt vad det innebär. Just nu, kräks i håret, överfulla spända bröst, ömma axlar med femtioåtta muskelknutar strategiskt utplacerade osv. Jag är lycklig som aldrig förr, men ska inte förneka att jag ligger minus på sovkontot och ser ut som ett gammalt, dassigt foto av mig själv. Sista veckan har M's mage blivit mycket bättre men nu har han tandkänningar och ont i munnen istället... Stackars bejbi, stackars mamsi. På tisdag flyger jag och bejbi till England. Vi ska spendera en månad hos Jacobs familj i Ipswich, en timme utanför London. Man kan faktiskt gå skogspromenader där, det går ju inte direkt i London! Jag ser fram emot kvalitetstid med babydaddy och det ska bli skönt med avlösning. Vi bor hos hans syrra Matty som har tre underbara barn, Mallas kusiner alltså. Jag ser fram emot att bada badkar med skum, äta KFC och lägga en ansiktsmask.

Daddy & Papi
                                                                  

torsdag 30 september 2010

Länge Leve Fantasin!

Idag var bostadsrättsföreningens egen Byggare Bob här, han heter Roger, och kollade på mina kontaktuttag som alla hänger och flänger. Inte direkt barnsäkert när min bebbe börjar krypa och ta i allt! Dom som bodde här innan mig hade tyvärr varit väldigt glada i Martin Timell. För övrigt ska jag göra om allt i badrummet, som är i behov av en Extreme Makeover. BUSDRIVER, MOVE THAT BUS! Ungefär. Mamma och jag ska sitta ner nästa vecka och kolla på toaletter, handfat, badrumsskåp... Någon som har nåt bra tips?

Not Nice

Har vindsröjt en del och hittat underbara barnböcker som jag ska läsa för Mala. Jag minns dom alla från min barndom. Böcker betyder så mycket. Oftast tror jag dom lämnar större avtryck än TV och filmer. Nån jävla hysterisk Nickelodeon kanal ska jag inte ha hemma. Hatar dagens tecknade TV-program. Inte konstigt att var och varannan unge har ADHD när dom sitter framför skiten dagarna i ända. Det kommer vara ett av mina största mål som mamma, att uppmuntra till lek. Det är viktigt för barn att springa ut och leka mycket och använda sin fantasi. Idag spenderas alldelles för mycket tid framför TV och datorer. När man är liten kan man utveckla världens coolaste fantasi och vara hur kreativ som helst, hemskt att inte få en chans att upptäcka det.  

måndag 27 september 2010

En helt ny värld

Hur ser Malakais värld ut? Jag tog några bilder för att ta reda på det. Det här ser han när jag byter blöjor på honom. Den gröna fisken ser ju helt klart snällast ut. På nätterna tar jag bort den här mobilen och hänger en sjal över lampan så att han ska chilla och fatta att det är natt (i.e mamma vill sova) men han ligger i alla fall och sparkar med benen och pratar allt vad han kan. Min lilla korv.
Jag insåg att jag inte har något liv när jag bytte till dom här blöjorna. Min första tanke var "men Gud va kul, det är ju olika motiv på alla!" Sen har jag åter igen insett att jag inte har något liv då jag föredrar vissa motiv framför andra, som tex katten och hunden.